PMS?
Ibland saknar jag min fd sambo mer än vanligt och igår var det en sån dag.
Jag känner mig så ensam, och nu ska jag flytta till Hjo. Vad kommer jag bli där, om inte ensam?
Grinig är jag också. Det känns som att alla tror att jag tar den här separationen från M med en klackspark och att det bara är synd om honom (och nu säger jag inte att det inte är det). Det är synd om M för han är så snäll, medan Jessica är en jävla, elak häxa som bara rått skrattar åt hela situationen.
Jag må vara elak, men jag lär inte skratta åt det här för 5 öre.
Jaha, nu har jag fått gnälla lite också. Det var väl skönt. Då känner jag igen mig själv iallafall.
Hmmm, känner igen det där med snällheten hos ex
Hänsynslös verkar du dock vara...
bättre o va ensam än ensam i tvåsamhet...
Ja de snälla och helt reko-killarna skräms bort emedans de elaka killarna som behandlar en som skit, samlar sig som illaluktande boskap runt en istället, fördel? de står ut med ens PMS. Nackdel? Precis Allt!! :-(
Man kan göra något åt sitt PMS om man vill. Efter en lång fundering och införskaffande av en "snäll" kille så insåg jag vad som behövdes göras.
Jag kom på att om jag förklarar att jag måste köpa en biljett till alperna varje gång, för att kyla ned mig lite och för att skrika av mig, så skulle det gå
lite smidigare.
Försöket blev lyckat.
Måste påpeka att han blev lite orolig över mitt beteende och vår ekonomi, men insåg senare att detta inte skulle tas "bokstavligt" vad jag sa, utan mer som en "fin" vink att "låt mig vara ifred ett tag"
Sedan dess har han, varje gång, hållit sig undan och jag skonat honom mitt urdåliga humör.
dang!