OL-Babsan

Nu är det måndag igen och man fattar inte riktigt vart helgen tog vägen. Men jag vet att den var rolig iallafall.
Efter min lilla svacka tidigare i förra veckan är jag väldigt glad att helgen blev så lyckad och att jag nu känner mig mycket bättre till mods.

Det började i fredags med lite förfest och mat hos en jobbarkompis, sen drog vi vidare till bowlinghallen för lite ölbowling och sen vidare ut på krogen. Mitt lag kom sist i bowlingen - vi förlorade med en poäng mot ett annat lag från jobbet - vilket känns som ett stort nederlag, men jag lyckades iallafall slå en strike när jag fick en ölchans, och man får ju vara glad för det lilla.
Jag gick hem ganska tidigt från krogen eftersom jag skulle upp tidigt på lördagmorgonen för att ta mig med bussen till Göteborg och en 30-årsfest.

Redan vid middagstid hade jag dock stämt träff med en vän som jag inte sett på ungefär 2 år och vi bestämde oss för att ta en liten löptur. När jag berättade det för min kollega tyckte han att jag var väldigt udda. "Du gör så konstiga saker, Jessica". Men ingen var gladare än jag. Nu fick jag träffa vännen, och samtidigt som jag pladdrade så att han inte fick en syl i vädret, fick jag träna. Perfekt.
Det blev en 90 min runda på fina stigar i Skatås. Solen sken och naturen var vacker och jag blev på ett strålande humör inför kvällens bravader.

En gammal klasskompis fyllde 30 för ett tag sedan och nu firade hon det tillsammans med en vän i en klubblokal i utkanterna av Slottsskogen i Göteborg. Jag kände inte många av gästerna men det kändes som en väldigt trevlig samling människor.
Jag höll på att tappa hakan när jag hälsade på en annan gammal kär klasskompis, och hör någon säga "Hej Jessica!"
Det var ytterligare en gammal klasskompis som jag varken pratat med eller träffat sedan hon bytte inriktning och började plugga i en annan stad. Gud vad glad jag blev när hon stod där. Och gud vad trevligt det var att blanda lite groggar och skvallra med de gamla vännerna. Nu ska jag bara försöka bättra mig och hålla kontakten lite bättre framöver.

Vid festens middag hamnade jag bredvid ett gammalt "span" eller vad man ska kalla det. När jag och min klubbkompis i Klyftamo var runt 15, 16 år hade vi en förkärlek till killar i en Boråsklubb. Så om du inte listat ut det tidigare, pappa, så var det alltså därför vi alltid ville åka på orienteringstävlingarna i Boråstrakten. Inte för att orienteringen var bättre där på något sätt... :)
Nu hamnade jag iallafall bredvid en av dessa orienteringskillar vid middagen, och även om jag kände igen honom redan vid första anblicken så gav jag mig inte till känna förrän diverse alkoholhaltiga drycker hade slunkit ner i strupen. Då sa jag som det var.
"Jag och XX tyckte att du och dina komipsar var skitsnygga när vi var tonåringar". Sen gick jag hem :)
Jag blir så härligt frispråkig av alkohol. Jättepraktiskt.

Efter en god natts sömn (kanske lite överdrivet) på ett väldigt trevligt pensionat var det dags att ge sig hemåt till Jönköping igen och efter lite mat somnade jag med ett leende på läpparna efter en kanonhelg!