OL-Babsan

Igår körde jag egen bil till jobbet, tyckte det kändes säkrast, men idag åkte jag med U igen. Jag brukar ju bli tokig på karln så fort han uppenbarar sig, men idag tyckte jag nästan lite synd om honom.
Igår bestämde vi att vi skulle åka 6:50 från Hjo idag för att hinna till jobbet innan halv 8. Väglaget är ju lite besvärligt så vi skulle ha lite extra tid på oss. Dock hämtade inte U upp mig förrän 7:00, alltså 10 minuter för sent. Innan jag hann stänga dörren om mig, började han ursäkta sig för att han fått stå still en stund på vägen pga en lastbil som kört av vägen. Fine, det var ju inte mycket jag kunde säga om det. Men det kunde den andra damen i sällskapet. Hon var rasande när hon blev upphämtad 5 över 7, och när U började ursäkta sig och berätta om lastbilen fick han svaret "det skiter väl jag i, det finns ingen ursäkt för det här".
Sen fräste hon i 300 meter tills hon fick se några tända marsaller utmed vägen, då hon blev len som en barnrumpa i munnen. Undertbart fint och mysigt med marsaller.
Då trodde vi faran var över, men icke. U som just fått skäll för att han var sen körde lite stressigt och kanske lite för fort ut ur Hjo. "Kör nu inte så vi kör av vägen, om du hade åkt i tid hemifrån hade du inte behövt köra som en biltjuv!" fräste hon. Och sen körde U i 60-70 resten av vägen, lagom stukad av argbiggan till passagerare.

Idag ska jag köpa julklappar. Hoppas att folk är hemma och dricker glögg istället för att ränna i affärer en fredagkväll.