Saknig
Idag har jag varit i Jönköping på förmiddagen. Det var tur att jag samåkte med en kollega som jag inte känner så väl, annars tror jag att jag hade börjat lipa när vi började närma oss och såg hela stan med alla lampor som lyste i mörkret. Jag kände att en liten tår var på väg att tränga fram, men nu fick jag skärpa mig.
Men jag insåg att jag nog faktiskt saknar Jönköping litegrann.
Inte för att jag inte trivs i Hjo. Jag älskar att komma hem till mitt lilla hus och jag skulle inte vilja sitta instängd i en lägenhet varken i Jönköping eller någon annan stad, men det är inte utan att man kan känna sig ensam ibland på en ort där man knappt känner en kotte. Fast jag har ju min kanin förstås...
Och så börjar jag bli gråhårig också. Livet är ett helvete :)
Men jag insåg att jag nog faktiskt saknar Jönköping litegrann.
Inte för att jag inte trivs i Hjo. Jag älskar att komma hem till mitt lilla hus och jag skulle inte vilja sitta instängd i en lägenhet varken i Jönköping eller någon annan stad, men det är inte utan att man kan känna sig ensam ibland på en ort där man knappt känner en kotte. Fast jag har ju min kanin förstås...
Och så börjar jag bli gråhårig också. Livet är ett helvete :)
Kommentarer
Postat av: Annika
Kom hem till oss ibland när du känner dig ensam. du är jättevälkommen!
Postat av: Carre
Hör av dig bara så tar jag med Blurry i Blixten och kommer och hälsar på.
Trackback