Long time, no see

Jaha, här händer inte så mycket, livet rusar på som vanligt.
Försöker hitta någon slags rutin för att hinna med det man vill på vardagarna.
Har gått upp halv 6 i snart två veckor nu för att hinna med att motionera hundarna innan det är dags att åka till jobbet. Fan vad trött jag är halv 6...
Och eftersom jag måste gå upp en halvtimma tidigare, är jag i stort behov av att lägga mig tidigare på kvällen också, så det blir inte mycket tid att sitta och slappa om man ska hinna med att träna och laga mat innan det är dags att nana.
Men det går. Och det är fruktansvärt mysigt med två hundar i huset.
Ja, med en karl också. Även om han inte har lika mjuk päls att köra fingrarna genom :)

På tal om nåt helt annat så samåker ju jag med några kollegor till jobbet. Det är fan livsfarligt (dessutom är det även en prövning för psyket, men det är en annan historia).
I morse satt jag och drömde mig bort med blicken ut över Vättern, när föraren plötsligt tar ett riktigt djupt andetag och säger oj. Och sen styr hon över till höger vägbana igen. Hon somnade. Och det är ingen ovanlig händelse, det hände även förra veckan. Men varför inte utnyttja HELA vägen, när den ändå ligger där framför en...
I morgon tar jag nog min egen bil.

Kommentarer
Postat av: Kicki

Eftersom jag gärna vill se dej i livet, sprudlande glad som du brukar va så tycker jag absolut att du ska ta din egna bil. Kram på dej kompis!

2008-09-04 @ 20:24:46
Postat av: Märta

Ha ha! Vad rolig du är, mer inlägg från dig, jag vill ha mer. Vem är det förresten som somnar - prussiluskan? /Nippertippan

Postat av: Babsan

Märta>> Vem annars...? Men när man har råkat ut för henne på jobbet, kan man inte tro att hon är världens tröttaste människa. Hon försover sig ungefär en gång i månaden. Övriga dagar sover hon i bilen. Oavsett om hon kör eller inte :)

2008-09-05 @ 10:18:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback