Kluven
Vissa dagar känner man ingenting, men andra dagar är det full aktivitet där inne i magen. Idag är en sån dag. Och jag tycker det är så himla fränt.
Och det är tur att det finns sådana dagar, för igår hade jag inte många positiva ord att säga om mitt välsignade tillstånd.
Jag var ute och gick med våra två ytterst väldresserade och koppelvänliga hundar, som i ena sekunden går fint och lydigt bredvid mig och i nästa står med nosarna på var sin sida om vägen och tar i för allt vad kopplen håller för att just de ska få nosa på sitt intressanta fynd. Kan vara en hundbajs, ett godispapper eller bara ett mycket väldoftande harspår. Då måste man spjärna emot med hela kroppen och det gör, för att vara tydlig, jävligt ont i ländryggen. Antar att det är ett gravidfenomen som så mycket annat, och jag gillar det inte.
Jag har inte tränat på flera månader, och om det ska gå så långt att jag inte ens kan gå en promenad, då är det ju som ett fängelsestraff att ha en bebis i magen.
Jag längtar tills parveln kommer ut och jag får ha den utanpå magen istället.
På tal om nåt helt annat så är det väl underbart att vi har fått lite vinter mitt i den globala uppvärmningen. Härligt med snö och minusgrader. Hoppas att det håller i sig så att man får en vintrig julledighet. 1 dag och 1 timma kvar, sen är det jullov. Nice!