OL-Babsan

Jag tar tillbaka det jag skrev häromsistens. Det går inte alls ”rätt fint” att vara gravid. Det är förbannat jobbigt.
Mina händer har ju domnat bort, men det varierar lite hur mycket jag känner händerna och igår natt fick jag sova hela natten utan att jag stördes av domningarna och det gjorde att gårdagen kändes som en rätt bra dag. Men i natt vaknade jag av att höger hand var helt borta. Jobbade i en halvtimma med att få liv i den, och det var inte skönt. När den börjar komma tillbaka sticker det som satan och den känns varm samtidigt som det isar i den och så värker det i hela armen. Väldigt obehagligt. Jag somnade om till slut, men idag är båda händerna helt knepiga. Det är inte helt lätt att skriva på ett tangentbord på dagarna när fingrarna inte riktigt lyder. Hur tusan kan en söt, liten bebis göra så att händerna domnar?? Kan den har fått mina ”jag-gillar att jävlas-gener tro?

Dessutom har jag, vad jag lyckats lura ut via internet, fått någon form av foglossning. När jag minst anar det hugger det till långt in i vänster skinka och så kan jag knappt förflytta mig. Häromdan stod jag på ICA med min kundvagn och så högg det till, och jag tänkte att ”jag får väl stå här framför köttfärsen och titta tills någon kommer och lyfter bort mig”, men sen rörde jag lite försiktig på mig och så plötsligt var det så pass bra att jag kunde stödja mig på vagnen och rulla där ifrån. Men gud vad man känner sig handikappad.

Jag beklagade mig för en kollega häromdagen och vi kom fram till att de som säger att det är så underbart att vara gravida måste vara höga på hormoner eller någon form av drog. För som han sa, ”det kan fan inte va skönt att va deformerad”. Så sant som det är sagt. Ge mig tillbaka min gamla kropp!!

Ungefär samma diskussion hade jag med Jonas för några kvällarn sedan. De som säger att gravida kvinnor är bland det vackraste som finns, de kan ju aldrig ha sett en snygg icke gravid brutta. För inte kan man på allvar mena att det är snyggt med en badboll på magen. I mina ögon ser det snarare helt cp ut. Jonas höll sig ganska tyst i diskussionen, han insåg väl att det var lugnast så…
Verkligen tur att det kommer något gott ur det hela. I helgen ska vi åka till storstan och köpa lite bebisprylar. Ska bli kul.

Och idag ska jag till MVC och mäta magen och få skäll för at jag har fuskat med järntillskotten, och efter det är dags för föräldrautbildning. Vi ska prata om de olika faserna i förlossningen. Låter det inte spännande så säg…?! Förra gången jämförde barnmorskan en förlossning med Vätternrundan. I mina öron lät det genast trevligare att föda barn. Jämföra det vi ska igenom med en idrottstävling, det kan jag ju faktiskt relatera till. Tydligen blir det så jävligt som det blir när man passerar Hjo. Var ju passande på nåt sätt...