En bra dag
När jag vaknade i morse kunde jag inte riktigt lokalisera mig, trodde jag var någon annanstans. Hade dessutom en olustig känsla i magen efter att jag drömt att jag grälat med en vän. Trodde det var sant när jag öppnade ögonen, men det var det ju inte.
När jag öppnade sovrumsdörren och klev ut i vardagsrummet gick det inte att ta miste på att jag verkligen var hemma heller. Blev attackerad av min lilla kanin så fort dörren öppnades.
Hon har lite underliga morgonritualer, mitt lilla hjärta :)
För en liten stund sen fick jag en rappport om att lille Attila mår bättre också.
Då är det svårt att inte vara glad.
Känner på mig att det blir en bra dag!
Äntligen...
Äntligen har jag lämnat min lägenhet i Jönköping. Har varit där hela kvällarna både tisdag och onsdag och städat och igår var det besiktning och avlämning av nycklar. Riktigt skönt. Så nu kan jag koncentrera mig på mitt lilla hus istället. Och det behövs kan jag lova. Känns som att det aldrig kommer bli färdigt. För tillfället ser hela huset ut som ett bombnedslag, och jag har inte ens hunnit packa upp mina väskor efter BAMM. Det får bli kvällens uppgift. Och så ska jag montera ihop min nya sängstomme också. Om nu ingenjör Gustafsson fixar det... :)
Nu är jag arg
Alla som känner mig vet att jag älskar små, och för all del även stora, djur över allt annat.
Därför blev jag milt sagt vädligt arg idag när jag pratade med en av ägarna till Attila, en av världens sötaste små vovvar. Folk brukar säga att jag är liten och eftersom han väger lika mycket som mig, antar jag att han också är liten... ;)
Iallafall, Attila är på sjukhus i Växjö för han har problem med kisseriet. För några dagar sedan blev han opererad och efter det har han varit väldigt hängig. Alla hans hussar och mattar har så klart varit jätteoroliga och uppgivna och undrat varför deras lilla plutt inte blivit bättre. Idag bröt en sköterska ihop och erkände att man använt fel vätska att försöka lösa upp/skölja bort urinstenar med. Så istället för den riktiga användes en som frätte sönder Attila invändigt.
Alla kan göra fel. Men gör man fel så försöker man väl för h-vete att ställa det till rätta. Särskilt om man jobbar med levande individer. Men inte på veterinärinrättningen i Växjö som Attila besöker. Nej då, där försöker man mörka att man gjort fel och säger inte ett knyst om det. Så nu har den stackars hunden lidit i onödan och kanske kan man nu inte rädda hans liv.
Jävla veterinär, säger jag. Hoppas du får sparken och aldrig mer får jobba som veterinär. Idiot!
Hemma igen
Om jag bara fick vila skavankerna några dagar så skulle jag vara redo för en ny 5-mila tripp sen. Det är svårt att förklara för någon som inte själv varit med, vad som är tjusningen med en tävling som BAMM. Har förstått att ganska många frågar sig varför vi överhuvudtaget gör det frivilligt.
Anledningen är för det första att det är roligt att tävla. Och att göra det tillsammans med någon för en gångs skull. För det andra är det så fruktansvärt vackert uppe i norrland. Varje gång man (eller iallafall vi) kommer upp på en ny topp så hänförs man av utsikten och är tvungen att ta upp kameran och ta en bild (detta är dock inget positivt för vårt tävlande, eftersom de andra lagen vi tävlade emot var från norrland och de tappade inte alls lika mycket tid som oss på det där fotograferandet, men det är sånt man får ta...).
Den tredje anledningen är att det är en utmaning. Tro det eller ej, men det är inte helt smärtfritt att ta sig en sträcka på 50 km med en höjdskillnad på 2700 meter. På två dagar var vi sammanlagt ute i 12,5 timma så man blir lite trött. Men eftersom jag har haft äran att tävla med Kicki så har vi ändå haft SÅ himla roligt. Det känns som att vi har skrattat nästan oavbrutet, precis som vanligt.
Bilderna gör sig inte rättvisa, men här kommer några ändå.
Orienterings-VM
Orienterings-VM har börjat på "riktigt" idag. Idag har den första finalen gått av stapeln. Medeldistans var disciplinen i ett (tydligen) väldigt grönt, varmt och risigt Kiev. Inga medaljer för svenskarna idag, utan två 5:e platser blev de bästa placeringarna, varav västergötlands medaljhopp stod för den ena. Tjoho!!
Höna
Det hade varit så skönt att ha allt fixat igår. Ikväll blir det ändå körigt. Lilla Barbro ska skjutsas iväg till pensionat :)
Jag kan inte hjälpa det, jag tycker hon är så himla söt. Fast hon bara är en liten kanin...
Det börjar dra ihop sig
Nu är det inte många dagar kvar tills det bär iväg upp till Björkliden.
Jag har inte riktigt fokuserat på det den senaste tiden, men igår la jag ner allt som har med huset att göra för att koncentrera mig på allt som ska göras innan torsdag morgon, då vi drar iväg.
Igår provpackade jag ryggsäcken, och jag kan inte för mitt liv förstå vad vi hade med oss i väskorna för två år sedan när vi sprang FEM, för nu blev den inte ens full. Men det är ju bara bra. Det kommer nog bli tillräckligt tungt ändå.
Helgens matranson
Har börjat ladda med kolhydrater nu också. Magen tycker det är så där. Så som den har reagerat på bara en liten flaska sportdryck, så är frågan om Kicki kommer överleva den där hotellnatten ihop med mig innan tävlingen...
Men om jag känner henne rätt så lär hon väl hämnas om jag blir för jävlig :)
Kollade in väderprognosen för Abisko tidigare idag, och det ser väl rätt hyggligt ut tycker jag. Temperaturen får gärna stiga några grader till, men det viktigaste är ju att det inte blir regn. Eller snö...
Om en vecka...
Om en vecka är jag och Kicki ute på fjället och irrar vid den här tiden.
Kicki frågade för en stund sen, om jag trodde att vi skulle vara griniga, trötta, glada eller förbannade om en vecka.
Jag tror att vi är strålande glada, men trötta så klart, för att vi börjar närma oss målet dag 1. Antagligen står vi vid en kontroll på en bergstopp och blickar ut över den överdådiga utsikten som nästan gör att vi tappar andan.
Efter att Kicki poserat färdig framför min kamera, drar vi vidare mot nästa kontroll som vi ser en dryg kilometer bort vid en liten göl. Vi är riktigt trötta, nästan så att vi faktiskt längtar efter frystorkat, men framförallt är vi glada. Det här är ju det roligaste vi vet :)
Semestertripp i oktober
Om man vill åka bort några dagar/en vecka i slutet av oktober, vart åker man då?
Det måste dessutom vara hundvänligt.
Tips och idéer mottages tacksamt.
Onsdagsträning
Kände mig som en flodhäst med astma eller nå´t. Därför utgår jag från att det gick fortare än vanligt :)
På spåret
Dags att börja skriva protestlistor.
Stoppas av SVT
Gamla hundar
Läste nyligen en liten artikel på nätet om gamla hundar och helt osökt kom jag att tänka på familjens lilla pudel Ludde. Han fyller 17 år om någon månad.
"När är hunden gammal?
Livslängden på en hund skiljer mellan olika raser. Generellt lever små hundar längre än stora hundar. Bland de mest långlivade raserna märks t.ex. tax och pudel. Mindre raser åldras också senare. Åldersförändringarna börjar hos riktigt stora raser redan vid ca 7 års ålder och på de mindre raserna vid ca11 års ålder.
Gammal eller senil
Även hundar blir senila. Var tredje 11-åring har något symptom på senilitet. Vid 16 års ålder är alla hundar senila."
(Text: Olle Görman, Veterinärhuset i Värnamo AB )
"Vid 16 års ålder är alla hundar senila."
Det var tusan, jag som bara trodde han var lite virrig... :)
Lite av varje
Igår var jag hos frissan. Så nu ser jag ut ungefär så här.
Jag är verkligen fotogenique. I morse låg inte håret riktigt lika prydligt, men jag fick till det rätt bra till slut.
När jag har tvättat håret nästa gång hyser jag dock inget hopp om att det kommer se prydligt ut alls längre.
Ikväll ska jag träna lite. Blir nog en liten runda inne i Hjo. Går snabbast. Och jag hade även tänkt måla taket i mitt vardagsrum. Får se om jag hinner med det. Har märkt att jag blivit en grym tidsoptimist och efter att man har tränat, duschat och lagat mat så brukar klockan vara rätt mycket. Men men...
I morse när jag körde till jobbet såg jag en liten räv i vägkanten. Så himla söt. Inte ofta man ser rävar. När jag var yngre och var ute och gick med mina föräldrar så kunde de helt plötslig säga "här har det gått en räv". Och jag fattade aldrig vad det var för doft de kände.
I samma ögonblick som den lilla räven dök upp idag försvann gruset i ögonen och jag sken upp som en sol. Tänk vad ett litet djur kan göra.
Fast det klart, jag kanske inte har ett riktigt normalt förhållande till djur...
Även om jag åker förbi två stora inhägnader med hjortar varje dag så blir jag lika glad varje dag när jag ser alla djuren som går där och betar. Djur är så fina.
Det är nästan så att jag tycker kackerlackorna (som jag trodde var vanliga skalbaggar) som bor i min källardörr är fina... :)
Snabb som vinden
Två av väggarna i vardagsrummet blev tapetserade med easy cover och ett gäng köksskåp blev ihopmonterade. Dessutom hade jag finfrämmande i form av gamla fru Johansson som kom och inspekterade. Lilla mormor alltså. Tror jag fick godkänt, även om hon mumlade nåt om "ojoj, vilket arbete du har tagit på dig...".
Ikväll ska jag göra mig snygg inför årets fjällmara genom att klippa mig nere i Jönköping, så ikväll blir det inte ett skvatt gjort i huset.
Försmak
Gött var det iallafall att få några vändor i backen med ryggsäcken. Dessutom hade jag ypperligt trevligt sällskap, och det är ju aldrig fel.
Nu är det bara 10 dagar kvar tills jag och Kicki åker upp till Björkliden och vårt lilla äventyr där. Ser fram emot det SÅ mycket. Ska bara försöka vända alla negativa tankar som rör sig i mitt huvud tills dess.
Jämför hela tiden min träningsdos med Kickis och jag känner mig riktigt kass efter de flesta träningspass jag genomför i sällskap med andra. Känns som att jag kommer sinka oss fullständigt när jag tar slut efter halva första dan eller nåt. Jag vet att det är en lagtävling och att Kicki inte kan tävla utan mig, men ändå.
Måste tänka positivt. Undrar bara hur det ska gå till...
Köksskåp
Så i veckan ska skåpen ihop. Dessutom tänkte jag måla taket i vardagsrummet så att det är klart när alla mina prylar från Jönköping ska hämtas på söndag.
Och helst skulle väggarna i vardagsrummet täckas med easy cover innan dess också. Men veckan har ju bara 7 dagar så vi får väl se hur det går.
Hjälp från... Hammarsjorden
Igår skulle jag helt själv få sätta tapet på den sista väggen i köket. Trodde jag. Medan jag satt och laddade inför arbetet i solen med en rykande färsk skvallertidning ringde moster. Hon undrade om hon och kusin vitamin fick komma förbi med pizza. Vad är det för fråga? Klart de fick göra det. Pizza och släktingar är alltid trevligt.
När pizzan var uppäten beklagade jag mig över att jag aldrig satt upp annat än easy up-tapeter tidigare och nu skulle det upp gamla vanliga, hederliga tapeter.
"Jag kan hjälpa dig" sa kusin vitamin.
Tack, gärna sa jag, och sen åkte tapeterna upp på ett litet kick medan jag stod bredvid och bara langade "verktyg".
Service tror jag det kallas. Tack för hjälpen. Du är en pärla!
Och du också moster. Hoppas ryggen mår bättre idag.
Lite socker är aldrig fel
Det var kollegan som fått lite paj av någon, men eftersom hon helst inte äter sån´t onyttigt, så fick jag den. Märkligt att hon gav den just till mig. Är det så vida känt att jag är en gottegris...?
Whatever. God var den :)
Onsdagsträning
Golv
Det som komma skall
Om några veckor är det dags för Lidingöloppet och i måndags undersökte jag om det var möjligt att låna min arbetsgivares lägenhet i Sthlm för övernattning. Jajamensann, det gick fint. Den var ledig.
Jag meddelade övriga resenärer om vilken klippa jag är som fixat boende.
Sen. SEN kontrollerade jag vilket datum Lidingöloppet går av stapeln. Det går inte av stapeln den dag jag har noterat i min kalender, det är ett som är säkert.
Då kollade jag om lägenheten var ledig den riktiga helgen istället, men det var den ju så klart inte. Fan vad trött jag blir på mig själv.
Men för en liten stund sen fick jag ett mail angående lägenheten från Frk D som har hand om bokningarna.
"Jag har gjort en deal med Mr X, så du får låna lägenheten."
Ibland är hon verkligen en ängel. Kanske får jag betala tillbaka på nå´t sätt, men det gör jag så gärna.
Tisdagsträning
Igår tog jag en sväng med ryggsäcken i skogen bakom jobbet. Kändes faktiskt ganska okej. Men det klart, jämför man med hur det kändes i söndags på Hjobygdens tävling, så lär det mesta kännas okej. Men iallafall, jag sprang i 15 minuter till området med alla backar, sprang i backarna i 20 minuter och sen sprang jag tillbaka till bilen i 15 minuter. Hade gärna varit ute lite längre, men väggarna i köket väntade på att bli tapetserade, så det hanns inte med.
Hela kvällen spenderades sen med att försöka hänga upp vita tapeter på två av köksväggarna. Tack för hjälpen förresten (både med datorn och väggarna). Den tredje väggen ska ha en vit tapet med rött mönster, men den hann vi inte med innan jag var tvungen att krypa till kojs. Så det får bli en annan dag.
Idag när jag kommer hem från jobbet kan det vara så himla lyxigt att golvet i köket ligger på plats.
Gud, vad det ska bli roligt när hela köket är på plats. Inbillar mig att det kommer blir riktigt fint.
Panik
Alltså, allvarligt talat. Nu är det bara två veckor och en dag kvar innan jag och Kicki åker upp till Björkliden för att springa BAMM. Hur tusan ska jag hinna ikapp Kickis form tills dess? Eller hur ska jag komma i hygglig form överhuvudtaget tills dess? Herregud!!
Blev lite panikslagen när jag tänkte på det innan, men då tittade jag på bilder från årets upplaga av Icebug24, och blev istället riktigt sugen på att få springa bland bergen. Sugen på att stå på en bergstopp och titta ut över vidderna och inse att nästa kontroll sitter på den ännu högre bergstoppen 2 kilometer bort ;)
Ska bli så himla roligt att springa fjällmarathon igen. Men ändå, hur tusan ska jag orka hänga på Kicki? Hon kommer ju få bära mig...
Skam den som ger sig
Den som söker den finner
Ja, det var lite lerigt på O-ringen.
Vi hade två nattgäster i vårt förtält under O-ringen. Det här var den ena. De två kom dock inte överens.
När kylskåpet plockades ut ur mitt kök hittades en påse med skorpor som såg fullt ätbara ut, trots att de antagligen tillverkades i mitten av 90-talet. Någon som vill smaka? Jag har smör hemma :)
Tillbaka i verkligheten
Första dagen på jobbet. Man kan tycka att man borde vara pigg och alert efter tre veckors semester, men jag är aptrött idag.
Det kan bero på att jag inte ville gå och lägga mig igår. För går man och lägger sig går tiden alldeles för fort och man måste snart gå upp. Ville liksom krama ur det allra sista ur semestern. Ikväll får jag nog krypa ner i sängen lite tidigare. Ska bara grunda lite inför tapetseringen av köket först. Om jag nu lyckas lura ut hur den där fusk-pappen jag köpt för att täcka väggarna med funkar. Men va fan, det kan väl inte vara så svårt.
Bildbevis
Nu börjar semestern närma sig sitt slut. Bara tre dagar kvar, sen är det dags att styra kosan mot Hultet igen.
Eftersom det har varit dåligt med uppdateringar här så kommer här en snabbgenomgång av vad som hänt under semestern. Tyvärr hittar jag inte sladden till min kamera så jag kan inte ladda över bilderna till datorn just nu, men jag har ju en mobil med kamera också...
Vad har hänt:
1. Jag har fått bredband. Mycket trevligt.
2. Jag har fått ett nytt fast telefonabonnemang. Känns vuxet.
3. Jag har rivit ut det gamla köket. Dock inte satt in det nya, som var planen under semestern. Men jag har iallafall fått det nya levererat.
4. Rivit ut plast-och heltäckningsmattorna i alla rum och slipat och målat golvet i sovrummet.
5. Satt upp hammocken och suttit i den så mycket jag bara orkat. Och under tiden njutit av de underbart snygga dynorna
6. Köpt en ny buff.
7. Druckit minttu med mamma och pappa i husvagnen.
8. Sprungit O-ringen i Mjölby och anmält mig till nästa års O-ringen i Sälen. Fick då detta "ovärdeliga" pannband. Ska vårda det ömt.
9. Druckit minttu i glada vänners lag i Lidköping.
10. Köpt en ny bikini. Men för att inte skrämma känsliga läsare utgår bildbeviset för den här punkten.
11. Och sist men inte minst. Jag har fått en ny sängkamrat :)