Onsdagsträning
Igår sprang jag världens långsammaste snabbdistans. Lätt.
Planen var att springa 6 km på Hallby i ett ganska raskt tempo. Jag fick t o m en tid av PT:n som jag skulle klara mig under. Det gjorde jag definitvt inte.
Sprang en liten runda på 1,5 km för att värma upp, och redan då anade jag att det skulle bli tungt men jag var ju ändå tvungen att göra ett försök.
Jag kom väl kanske 700 m på 6 kilometarn innan jag var tvungen att gå i en uppförsbacke. Efter det var jag helt stum resten av rundan. Benen kändes som betongklumpar som jag knappt orkade lyfta från marken. Ingen bra träningsdag alls.
Nog för att jag var väldigt trött efter söndagens tävling, men kan det verkligen sitta kvar i benen fortfarande? Eller var det den där halsen som inte var helt hundra i tisdags som gjorde att jag var sliten? Eller är jag bara klen?
I eftermiddag är det tänkt att jag ska springa den fina 15 kilometersrundan här i Fagerhult med två kollegor (av manligt kön). Vi får väl se om jag orkar hänga med dem. Erfarenheten säger mig att två killar som springer tillsammans MÅSTE tävla med varandra, så antagligen kommer de springa ifrån mig. Även om de har lovat att "sänka sig" till min nivå. Vad nu det betyder...
Planen var att springa 6 km på Hallby i ett ganska raskt tempo. Jag fick t o m en tid av PT:n som jag skulle klara mig under. Det gjorde jag definitvt inte.
Sprang en liten runda på 1,5 km för att värma upp, och redan då anade jag att det skulle bli tungt men jag var ju ändå tvungen att göra ett försök.
Jag kom väl kanske 700 m på 6 kilometarn innan jag var tvungen att gå i en uppförsbacke. Efter det var jag helt stum resten av rundan. Benen kändes som betongklumpar som jag knappt orkade lyfta från marken. Ingen bra träningsdag alls.
Nog för att jag var väldigt trött efter söndagens tävling, men kan det verkligen sitta kvar i benen fortfarande? Eller var det den där halsen som inte var helt hundra i tisdags som gjorde att jag var sliten? Eller är jag bara klen?
I eftermiddag är det tänkt att jag ska springa den fina 15 kilometersrundan här i Fagerhult med två kollegor (av manligt kön). Vi får väl se om jag orkar hänga med dem. Erfarenheten säger mig att två killar som springer tillsammans MÅSTE tävla med varandra, så antagligen kommer de springa ifrån mig. Även om de har lovat att "sänka sig" till min nivå. Vad nu det betyder...
Kommentarer
Trackback