Om en vecka...
Om en vecka är jag och Kicki ute på fjället och irrar vid den här tiden.
Kicki frågade för en stund sen, om jag trodde att vi skulle vara griniga, trötta, glada eller förbannade om en vecka.
Jag tror att vi är strålande glada, men trötta så klart, för att vi börjar närma oss målet dag 1. Antagligen står vi vid en kontroll på en bergstopp och blickar ut över den överdådiga utsikten som nästan gör att vi tappar andan.
Efter att Kicki poserat färdig framför min kamera, drar vi vidare mot nästa kontroll som vi ser en dryg kilometer bort vid en liten göl. Vi är riktigt trötta, nästan så att vi faktiskt längtar efter frystorkat, men framförallt är vi glada. Det här är ju det roligaste vi vet :)
Stort lycka till till er båda! Nästa år får ni nog konkurens! Eller vi ska få tjejdäng menar jag. Inte så mycket till konkurenter direkt... Underlägsna löpare och underlägsna orienterare...
Magnus--> vad är det för inställning va? klart ni ska ge oss en rejäl utmaningmen visst kan jag erkänna att jag och Jessica är grymma ;)
Jessica--> Ja fy fan va sköj vi ska ha men jag börjar inse mer och mer varför folk tycker vi är helt dumma i huvudet som gör detta...frivilligt! Men det är ju detta som är LIVET!
Kicki>> Jag är smärtsamt medveten om min fel, brister och begränsningar. Och när det kommer till fjällorientering så får jag tokpisk av er 7 dagar i veckan.