Varvet

I helgen var det Göteborgsvarvet som gällde. Jag sprang inte själv eftersom jag för tillfället vilar mig i form inför Sthlm marathon, men jag och lillebror åkte med till Göteborg som supportrar och chaufförer.
Det är lite skillnad på att springa själv och att bara vara publik. När man springer själv är man så fokuserad att man inte tänker så mycket på att det är folk i vägen överallt och att det är ett jädra liv vart man än går. Det är uppvärmningsmusik och speakers och orkestrar som spelar och så ungefär 45 000 människor som pratar och tjoar också. Inte undra på att det låter :)
Det roligaste med att stå vid sidan är ändå att man får se segrarna och de andra i täten. Fy tusan vad de springer fort! Segraren hade 61 minuter på 21 kilometer. Under 3 minuter per kilometer. Och när de hållt det tempot i 20,5 km så lägger de på ett kol och spurtar in i mål. Helt galet.

Vi i vår bil är väldigt nöjda med årets varv, måste jag säga :)
Jag tycker att jag och brorsan gjorde ett fint jobb som supporters och jag får väl ge löparen godkänt också antar jag. 1h 18min blev det, och det är ju nåt som jag aldrig skulle klara, inte ens i min vildaste fantasi.

I övrigt har det inte hänt mycket i helgen. Har ätit en kebabtallrik, kelat med en höggravid (dräktig kanske det heter...) katt som lät som en V8-motor när hon spann och tittat ut på regnet. Ja, det var väl ungefär det. Men det var inte så tokigt det heller.  Det var ju iallafall helg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback