Skaraborg by night

Låter inte det flashigt så säg? :)
Jag ska iallafall vara med och fajtas om placeringarna i den tävlingen ikväll. Lampan är laddad och kompassen trimmad, så se upp där ute alla andra orienteringsnördar.

Ja, jag vet, det lär inte vara så många som blir rädda för det hotet, men man kan väl få drömma...

Snabb som en vessla

Alltså, vissa människor lockar verkligen fram mina allra sämsta sidor. Fan vad snarstucken jag kan vara ibland.

Intervallerna igår blev fartlek mellan lyktstolpar och faktiskt kändes det ganska lätt. Iallafall tills jag fick för mig att göra lite spänstövningar innan jag fortsatte min fartlek. Tycker det är rätt roligt med sådana här pass, men det hade ju varit trevligare med lite sällskap förstås.

Torsdagsträning

Det är märkligt, jag har så jädra svårt att komma iväg till gymmet om jag inte har någon att träna med, men när/om jag väl kommer dit, tycker jag att det är jättekul och vill aldrig går därifrån.
Igår tog jag mig i kragen och gick dit. Tänkte köra rygg, biceps och mage, men när jag väl kom dit tänkte jag att det var lika bra att köra igenom hela överkroppen eftersom jag hittills inte kommit iväg mer än en gång i veckan.
När överkroppen var färdig fick jag en lysande idé om att köra lite ben också. Körde utfall och knäböj. Med samma vikter jag brukade köra när jag tränade med PT:n förr. När jag skulle gå från träningshallen till omklädningsrummet hade jag krampkänning på insidan av låren och gick som en gammal hjulbent gumma.
Det är ett under att jag kom ur sängen imorse.

På tal om det kände jag mig ovanligt pigg imorse. Det kan väl inte vara för att det är fredag...

Idolbild

Haha! Jag ser minsann lite trött ut på upploppet. Eller nåt... Inte fan är jag fager iallafall :)



Vardag igen

Då var man hemma efter en helg i Stockholm då. Kanontrevligt! 7 brudar som samsades från fredag till söndag. Inte dåligt :)
Och bra gick det för allihop också. För egen del var jag lite orolig innan loppet (och jag snackar Lidingöloppet då alltså) för att jag skulle åka på däng av de små 15- resp 17-åriga fröknarna. De börjar bli så jädra snabba, men som tur var fick jag visa vart skåpet ska stå :)
Men jag hoppas att de ställer upp nästa år igen och försöker sätta mig på plats.

Alldeles lagom till att vi på fredag eftermiddag skulle åka iväg mot Sthlm, kom klubbens nya tröjor också. Så vi var redigt snygga i spåret i helgen.

image211 image213

Inte världens bästa bilder, men man kan ändå ana hur tjusiga vi kommer att vara nästa säsong i skogen.

Nu när Lidingöloppet är avklarat är då frågan vad som ska bli nästa utmaning. Ska jag anmäla mig till Tjejvasan tro? Eller kanske Öppet spår? Eller ska jag helt enkelt skita i allt vad skidtävlingar heter och satsa på Göteborgsvarvet eller kanske nån rolig multisporttävling? Tål att tänkas på.

Lidingöloppet

Nu är ännu en vecka till ända jag sitter här och undrar var fan den tog vägen.
Om det är sant som de säger, att tiden bara går fortare och fortare ju äldre man blir, så är det inte konstigt att man blir lite snurrig på ålderns höst.

Om 12 minuter stämplar jag ut för den här veckan och stampar plattan i mattan (precis som att jag skulle våga det...) för att ta mig hem så fort som möjligt och för att sen ta mig till Götene så fort som möjligt. Det är tänkt att avfärd ska ske därifrån kl. 17:00, så jag lär få ligga i för att inte komma alltför sent.
Målet för resan är Stockholm och Lidingö där det i helgen är dags för Lidingöloppet. Jag fuskar lite i år och kör den halva varianten tillsammans med 4 andra tjejer från klubben. Ska bli kul! Hoppas jag inte är så jävla långsam som jag tror bara :)

Trevlig helg!

Gym

Hade tänkt gå till gymet i måndags men huvudvärk och tandvärk satte stopp och jag bäddade ner mig i soffan istället, men igår kändes huvudet bättre så äntligen blev det ett besök.
Jag tycker att det är så himla roligt träna när jag väl kommer till gymet så jag har svårt att styra upp det och köra koncentrerat på några muskelgrupper. Det är ju ett nytt gym med nya maskiner så igår testade jag mest lite olika maskiner och körde på det sättet igenom hela överkroppen.
Om jag bara kan komma igång och köra lite mer regelbundet så ska jag försöka dela upp muskelgrupperna och köra mer strukturerat.
Fan vad seriöst det lät då... :)
Det jag menar är att man har ju inte hur mycket tid som helst på sig på kvällarna, så att köra igenom hela kroppen på en kväll kan bli lite körigt. Iallafall för mig som vill göra så många roliga övningar :)

Onsdagsträning

För en och en halv vecka sen när jag var på Billingen och sprang med PT:n och en polare till bestämde vi att vi skulle springa en 15-kilometare ihop innan Lidingöloppet.
Igår var det dags.
Jag mötte de två snubbarna ute på Hultet och vi sprang 15-kilometersspåret som finns där.
På förmiddagen sken solen och jag pratade med PT:n och sa "gud så bra att vi valde att springa idag istället för igår (när det regnade)".
När klockan var 17 och det var dags att ge sig ut i skogen fick jag äta upp det. Med råge. Då öppnade sig himlen och regnet vräkte ner hela rundan. Jag frös verkligen som en våt hund när vi kom tillbaka. Benen var helt stumma hela rundan och knäna frös och värkte om vartannat. Fy tusan. Jag hoppas verkligen att det blir bättre väder nästa lördag.

Me and Popeye

Igår tog jag tag i det jag funderat på länge, men inte riktigt kommit mig för.
Jag fixade ett gymkort.
På Plaza Sports Club.
I Hjo då.
Så nu ska jag bli som Karl-Alfred igen. Träna och äta spenat.

image205

Tisdagsträning

Efter skiten jag hade i kroppen i våras så har jag egentligen aldrig kommit igång att träna ordentligt igen, och det håller minsann inte. Så nu ska det styras upp. Jag började med långpass i söndags och igår blev det ett intervallpass. Uppvärmning i 15 minuter, sen 2 omgångar med 7st 70/20-intervaller.
Kändes förvånansvärt bra måste jag säga, men det kan ju bero på att jag sprang själv och inte hade någon i sällskap som kunde springa ifrån mig... ;)

Onsdagsträning

Igår sprang jag en runda runt Hjo i ösregnet. I ganska raskt tempo. Tyckte åtminstone jag.
Kände mig som en flodhäst med astma eller nå´t. Därför utgår jag från att det gick fortare än vanligt :)

Försmak

Igår var jag i Skövde för att få en liten försmak av vad som komma skall. Självklart kan man inte jämföra Billingebacken med Norrlandsfjällen, men det är åtminstone den största backen inom en 5 mils radie.
Gött var det iallafall att få några vändor i backen med ryggsäcken. Dessutom hade jag ypperligt trevligt sällskap, och det är ju aldrig fel.

Nu är det bara 10 dagar kvar tills jag och Kicki åker upp till Björkliden och vårt lilla äventyr där. Ser fram emot det SÅ mycket. Ska bara försöka vända alla negativa tankar som rör sig i mitt huvud tills dess.
Jämför hela tiden min träningsdos med Kickis och jag känner mig riktigt kass efter de flesta träningspass jag genomför i sällskap med andra. Känns som att jag kommer sinka oss fullständigt när jag tar slut efter halva första dan eller nåt. Jag vet att det är en lagtävling och att Kicki inte kan tävla utan mig, men ändå.
Måste tänka positivt. Undrar bara hur det ska gå till...

Tisdagsträning

Igår tog jag en sväng med ryggsäcken i skogen bakom jobbet. Kändes faktiskt ganska okej. Men det klart, jämför man med hur det kändes i söndags på Hjobygdens tävling, så lär det mesta kännas okej. Men iallafall, jag sprang i 15 minuter till området med alla backar, sprang i backarna i 20 minuter och sen sprang jag tillbaka till bilen i 15 minuter. Hade gärna varit ute lite längre, men väggarna i köket väntade på att bli tapetserade, så det hanns inte med.

Hela kvällen spenderades sen med att försöka hänga upp vita tapeter på två av köksväggarna. Tack för hjälpen förresten (både med datorn och väggarna). Den tredje väggen ska ha en vit tapet med rött mönster, men den hann vi inte med innan jag var tvungen att krypa till kojs. Så det får bli en annan dag.



Idag när jag kommer hem från jobbet kan det vara så himla lyxigt att golvet i köket ligger på plats.

Gud, vad det ska bli roligt när hela köket är på plats. Inbillar mig att det kommer blir riktigt fint.


Panik

Alltså, allvarligt talat. Nu är det bara två veckor och en dag kvar innan jag och Kicki åker upp till Björkliden för att springa BAMM. Hur tusan ska jag hinna ikapp Kickis form tills dess? Eller hur ska jag komma i hygglig form överhuvudtaget tills dess? Herregud!!
Blev lite panikslagen när jag tänkte på det innan, men då tittade jag på bilder från årets upplaga av Icebug24, och blev istället riktigt sugen på att få springa bland bergen. Sugen på att stå på en bergstopp och titta ut över vidderna och inse att nästa kontroll sitter på den ännu högre bergstoppen 2 kilometer bort ;)

Ska bli så himla roligt att springa fjällmarathon igen. Men ändå, hur tusan ska jag orka hänga på Kicki? Hon kommer ju få bära mig...



Blåbärsskogen

Har haft lite svårt att komma ut i skogen den senaste tiden eftersom jag ju har en del annat att göra i huset, så igår tog jag med mig träningskläder till jobbet och sprang i skogen där, innan jag åkte hem.
Åker jag hem först så är det alltid nå´t som pockar på uppmärksamhet. Eller så ska jag bara diska först, och bara mata kaninen först, och bara tömma avfuktaren (jädrar vad den fylls på snabbt den där, måste vara riktigt fuktigt i min källare) osv...
Så igår sprang jag 5-kilometarn här ute på Hultet plus några extra backar. Det är så himla fint här ute i skogen så det går inte att hejda sig. Helt plötsligt står man med andnöd uppe på en kulle och blickar ut över alla tallar och all vitmossa.
När jag bara var 100 meter från bilen sprang jag upp på ytterligare en backe och där uppe växte miljarder blåbär.
Inget är så gott som att äta blåbär direkt från blåbärsbuskarna. Det är livet det.
I eftermiddag ska jag ta en ny tur i Hultet-skogarna. Idag tog jag med orienteringsskorna och tänkte besöka nå´t som, när jag sprang förbi igår, såg ut som en lagom blöt mosse.
Ska ta med mig en liten plastpåse också, så att jag kan plocka på mig lite blåbär att äta i bilen på hemvägen.

blabar

Onsdagsträning

Igår blev det en liten joggingrunda efter två dagars återhämtning efter Sälenresan. 4,7+2,1 kilometer blev det vid Axamosjön i Jönköping. Inte en enda lite kulle finns det i området, men sjukt mycket mygg (igår hade de dock hittat något annat ställe att häcka på) och motionärer. Det finns inget annat ställe i Jkpg som lockar så många löpare/gångare, men det är väl pga avsaknaden av backar gissar jag.

Igår blev jag upplyst om att det även är "prova-på-triathlon" vid Axamosjön på onsdagar i sommar. Coolt! Det ska jag testa nästa vecka. Tror jag... Om jag inte har fastnat i tapetklistret då...

En hel mil

Glömde säga att jag var ute och fick mig en löptur med PT:n igår också. Så jag grinade inte bara...
Jag tyckte att vi skulle försöka springa milen vid Åsasjön så långsamt som man bara kan utan att gå, men jag tror nog att jag hade kunnat springa ännu mer långsamt om han inte varit med... :)
Blev lite småtrött (läs: drabbades nästan av andningsuppehåll) uppför Bengans backe, men det var skönt att springa en sväng iallafall. Är inte säker på att han tycker samma sak, med tanke på att han antagligen fick hörselskador av mitt tjattrande.

PT:n fick en liten, liten, stund på sig att prata om sig själv också, och med tanke på vad som hänt i hans liv den senaste tiden, så borde jag enbart hålla käft om mina töntiga små problem.


Torsdagsträning

Efter att ha varit väldigt lat och inte alls på humör tidigare den här veckan, fick jag tummen ur igår och kom ut på ett litet träningspass med PT:n. Vi åkte upp till IKHP-stugan och sprang 5-kilometersslingan och sen avslutade jag med 3 omgångar i slalombacken medan PT:n stod och tittade på och kom med kaxiga påhopp när jag sprang (i knapp styrfart) förbi honom.
Jag var riktigt stum i benen till en början men i efter 5 km känder jag mig rätt pigg. Efter en runda i backen hade det dock gått över igen... Jag sprang två gånger till och efter det kändes det som att jag hade det hårdaste lilla arslet i Småland ;)

Onsdagsträning

Igår sprang jag världens långsammaste snabbdistans. Lätt.
Planen var att springa 6 km på Hallby i ett ganska raskt tempo. Jag fick t o m en tid av PT:n som jag skulle klara mig under. Det gjorde jag definitvt inte.
Sprang en liten runda på 1,5 km för att värma upp, och redan då anade jag att det skulle bli tungt men jag var ju ändå tvungen att göra ett försök.
Jag kom väl kanske 700 m på 6 kilometarn innan jag var tvungen att gå i en uppförsbacke. Efter det var jag helt stum resten av rundan. Benen kändes som betongklumpar som jag knappt orkade lyfta från marken. Ingen bra träningsdag alls.
Nog för att jag var väldigt trött efter söndagens tävling, men kan det verkligen sitta kvar i benen fortfarande? Eller var det den där halsen som inte var helt hundra i tisdags som gjorde att jag var sliten? Eller är jag bara klen?

I eftermiddag är det tänkt att jag ska springa den fina 15 kilometersrundan här i Fagerhult med två kollegor (av manligt kön). Vi får väl se om jag orkar hänga med dem. Erfarenheten säger mig att två killar som springer tillsammans MÅSTE tävla med varandra, så antagligen kommer de springa ifrån mig. Även om de har lovat att "sänka sig" till min nivå. Vad nu det betyder...

Onsdagsintervaller

Innan påskhelgen sa PT:n till mig att "jag hoppas verkligen du är redo för intervaller på tisdag", och det var jag. Men inte han. Han var minsann fortfarande hemma i sin gamla hemstad. Så jag la mig på soffan och åt upp alla mina dragéägg och sköt upp intervallerna till igår, så att PT:n kunde vara med. Men vad händer? Jo, jag får ett sms.
"Räkna inte med att jag springer idag."
Så det var bara att ta den nybesiktigade bilen och åka iväg till skogen själv. Körde 5 repetitioner av Kickis specialintervaller. De fyra första gick rätt bra. Orkade lika långt på de första 3 minuterna varje gång, men när det var dags för den 5:e och sista var jag helt slut. Mjölksyra upp till öronen. Men det var bara att plåga sig igenom även den.
Sen snabbt hem, in i duschen, försöka få igång internet (sket sig), laga mat och sen kasta sig i soffan och njuta av Grey's Anatomy. Det är bara FÖR bra, det programmet.

I tisdags kväll somnade jag som en gris i soffan innan nio, men igår kunde jag inte sova när jag väl krupit ner i sängen vid halv 11. Tankarna virvlade runt och jag fick ingen ordning på dem. Tyvärr var det inte tankar på Meredith eller Mr. McDreamy från Grey's, utan tankar på mitt eget patetiska liv.
Livet blir inte alltid som man tänkt sig, det är ju uppenbart.

Tidigare inlägg Nyare inlägg